Söndag

Tjabba Tjena Hallå!

Det är jag igen och ska rapportera lite om Indonesien=)

Indonesiens befolkning föll som offer för en ler vulkanen som nu är begravd under den globala finans krisen och befolkningen väntar på en ersättning för sina förlorade hem.

Lapindo Brantas energi företag är skulden för katastrofen och är en verksamhet som kontrolleras av familjen Aburizal Bakrie. Det är landets välbefinnande miljardär minister.

Lapindo meddelar att det kommer att dröja med att betala ersättningen för personerna som förlorade sina hem. På grund av administrationen och effekten av den globala finanskrisen. De har byggt upp en vall för att hålla inne leran.

Vulkanen Luis har översvämmat 12 byar i östra Java eftersom det sprack från en Lapindos gasprospektering och dödade 13 personer och tränger undan 36 000. Den fortsätter att kasta ut stinkande slam i en takt av ett tiotal olympiska simbassänger/dag. Bakrie skyller på en jordbävning som har gjort personer hemlösa men geologer från Durham University har bevis på att det är företags fel. Lapindos mål är att betala ersättningen senast 2010 eller 2011. Men de familjer som blev hemlösa blev inte nöjda. De anklagar regeringen för att skydda Bakrie från ansvaret. Bakrie har pengar fastän den globala finanskrisen och kan lösa problemet. Det finns ingen ursäkt att skjuta upp detta problem. Flera bostäder översvämmas denna månad eftersom en av vallarna som har byggts för att hålla tillbaka leran sprack p.g.a. häftiga regn.

Befolkningen är riktigt arga skyller allt på regeringen. Jag kan förstå dem eftersom jag inte hade velat bo i Indonesien om de inte håller sina löften eller skyller på nåt annat. Det har tagit väldigt lång tid och de har inte ens bestämt någon lösning till den här katastrofen. Det måste bli en ändring och fler och fler personer blir hemlösa varje månad och tvingas fly från leran. De får bo i andra bostäder nära sin by. Det är riskabelt eftersom om leran tränger längre inåt landet tvingas de att fly igen.

Befolkningen är också arg över att de inte kommer vara klara förrän 2010 eller 2011. Lapindo gav ett löfte att så fort som möjligt att ersätta personernas hem. Det är 2008 och det kan verkligen inte ta 2 år att ersätta.

Indonesiens regering måste ställa sig till svars nu. Tar pengar och betala de hemlösa. De har rätt att få sin ersättning. Ge inga löften eller rättare Lapindo ger inga löften för du kan ändå inte hålla dem. Förstå att Indonesien befolkning inte litar på dem längre.

Befolkningen trodde inte att livet kunde bli värre.

Det var sista bloggen från mig och nästa vecka är det Malin som ska skriva lite inlägg till er! =)

// Ida

Onsdag

Hellu

Denna vecka är det jag som ska rapportera lite om Indonesien. Jag hittade ett gammalt inlägg från september månad. Det handlar om män och kvinnor i samhället men mesta dels kvinnor.

Inlägget handlar om en man så kallad Ahmad Suradji, 57, som har avrättats i september månad. Han blev dömd till döden efter att har dödat 42 kvinnor på 11 år.

Ahmad låtsades vara en shaman som kunde läka de sjuka. Kvinnorna lockades dit men istället för att rädda deras liv. Tog han deras liv. Han trodde att det rituella slaktandet skulle ge honom magiska krafter. Sedan drack han deras saliv. Hela 42 gånger gjorde han alltid på samma sätt. Han begravde dem på ett sockerfält i västra Indonesien upp till midjan och därefter ströp han dem. När man hittade alla kvinnorna fanns en sak de alla hade gemensamt. Det var att deras huvuden var riktade mot hans hem.

Han bekände det första mordet år 1986 men arresterades år 1997 när man hittade den första kroppen. Inom ett år hittade man ytterligare ett dussin döda kvinnor och flickor mellan 11-30 år. Vid den tidpunkten dömdes han till döden men i år verkställdes domen. Hans sista önskan var att träffa hustrun Tumini. Hon blev dömd för medhjälp till massmorden men fick dock livstidsfängelse.

Är kvinnorna hotade i Indonesien? Och är de rädda av samhället och männen eller över något annat? Det är frågor som man ofta kan diskutera om.

Indonesiska kvinnor lever ständigt under våld inte bara i hemmen utan även de som rör sig utanför hemmet. De påstås att de är den lägsta rasen som måste utstå väldigt mycket från samhället. I det inlägg som jag nyss tog upp är att kvinnorna kan nog inte lita lika mycket på samhället eller männen som vi gör här i Sverige. Vi kanske inte kan lita på dem till hundra procent men mer är vad kvinnorna gör i Indonesien. Det påverkar befolkningen enormt i Indonesien men mesta dels kvinnorna. I ett land ska kvinnor kännas trygga. Är de tvungna att söka upp någon så ska de kännas trygga. Vare sig de gör eller befinner sig ska de kännas trygga. Landet ska försörja alla olika personer som bor där.

Kvinnor som utsätts av våld och rapporterar sällan till polisen. De är rädda för skammen och hämnden som någon kan utsätta henne för. De ska inte vara rädda utan regeringen får då hjälpa till. Det är deras plikt till samhället och även att alla ska kännas sig skyddade. Kvinnorna utsätts för väldigt mycket våld varje dag i Indonesien som t.ex. våldtäkter. Det måste bli en ändring på det. Alla ska lika mycket värde i samhället. Ska vi i Sverige hjälpa till? Jag tycker att vi ska hjälpa till. Vi måste förklara för dem kvinnornas rättigheter. Som ni vet så har vi kvinnor i Sverige inte heller haft det så bra förr i tiden men det ändrades. Men nu måste hjälpa till andra kvinnor som behöver vår hjälp.

// Ida

Ny vecka = Ny bloggare!

Ja som Ida skrev tidigare idag så är nu min vecka slut på bloggen och någon annan ska få det oehört hårda och tuffa jobbet, haha !
Jag hoppas att mina inlägg duger och att det är någon som har orkat läsa om vårt älskade Indonesien . Vem det än blir som får blogga denna veckan så önskar jag den ett lycka till och tackar för mig :) haha Tjing!

//Emma

MÅNDAG

I denna vecka har vi tyvärr inte bestämt vem som ska skriva om INdonesien.
Antingen är det jag eller Malin som kommer att vara en liten "journalist". HaHa=)
Nya spännande artiklar kommer att landa på bloggen. =)
//IDA

Balibombarna

Här kommer ett inlägg som kommer handla om bombdåden på Bali 2002 men även om hur det påverkar landet i dag nu när bombarna nyligen har avrättats.

Som du säkert vet så inträffade 2002 två explosioner på ön Bali, Indonesien. Explosionerna var riktade sig mot populära turistbarer och det drabbade turistnäringen väldigt kraftigt. Dåden utfördes av en Islamist rörelse som ville skrämma bort utlänningar från landet för att kunna upprätta ett Islamskt kalifat (islamskt rike), med centrum i Indonesien.
I bombdåden var det 202 människor som fick sätta livet till var av 38 var indonesier.

För ett par veckor sedan avrättades de tre muslimer som stått bakom dåden och när två av bombarna fördes till sin hemby drabbade sörjande anhängare samman med polisen. Liknande händelser utspelade sig när den tredje bombaren fördes från moskén
till begravningsplatsen.

Under dessa händelser pratade många anhängare om hämd, bland annat sa de att Inte en droppe muslimskt blod är gratis, det får konsekvenser.
Där för är man nu rädd för att ytligare våldsbrått från islamisters sida kommer att drabba landet.

Indonesien har haft säkerhetsstyrkor i högsta beredskap och platser som turistsevärdheter och ambassader bevakas extra noggrant eftersom man främst är orolig för att utländska mål och turist sevärdheter är det som kommer drabbas i fall ett våldsbrott skulle utföras.

Under bombdåden 2002 drabbades Indonesiens befolkning genom att 38 dog, men turistnäringen påverkades ju även den negativt och det är självklart att det påverkar befolkningen även det. Turism har blivit en mycket viktig del i många länder och
även så för Indonesien. Om ett/flera nytt/nya dåd skulle drabba landet nu på grund av avrättningen av de tre som utförde bombdåden 2002. Så skulle ju det påverka befolkningen ytligare både genom att kanske ännu fler indonesier dödas men även att turismen kanske minskar ytligare. Turister kanske helt enkelt känner en rädsla för att resa till Indonesien.
Vem vet kanske skulle det leda till att flera människor inom turistnäringen blev av med sina jobb och fick en sämre levnads standard.

Efter ett av bombdåden 2002

//Emma

Hejsan, här kommer lite mer fakta angående jordskalvet som drabbade Indonesien den 16:e november som jag skrev om igår.

Det har nu framkommit att dussintals människor skadades i Indonesien i samband med jordskalven.
En 59-årig man ska även ha dött när han låg och sov på grund av jordskalvens konsekvenser. Anledningen till skadorna och dödsfallet ska ha varit att det föll väldigt mycket "bråte" när jordskalven drabbade landet, det föll från bland annat byggnader som förstördes.
Som tur var så blev konsekvenserna av skalven lindrigare än vad man från början hade trott, och det är ju i alla fall något positivt, om man ska försöka se det från det hållet.

Här kan man se hur en vägg

från ett kollapsat hus bärs iväg.

//Emma

Tsunamivarning efter jordskalv

Söndagen den 16 november drabbades Indonesien av tre kraftiga jordskalv. Det första skalvet som också var det största inträffade på söndagskvällen (svensktid), och det uppmättes till 7,5 på richterskalan. Det var den norra delen av ön Sulawesi som drabbades av skalven och skalvets centrum lokaliserades till staden Gorontalo. Metrologer i Indonesien och USA är oense om på vilket djup skalvet inträffade, indonesiska meteorologer säger på en 1 mils djup medans amerikanerna säger 2,1 mils djup. Drygt en timme efter det första skalvet började det andra (magnitud 5,5) som dock inte var lika kraftigt som det första ”huvud skalvet”, och sedan cirka fyra timmar kom det sista skalvet som uppmättes till magnitud 5,1.

På kartan kan man se var centrumet för
skalvet var och även var centrumet var
för jordbävningen som skapade tsunamin 2004.

Efter att skalvet hade inträffat offentliggjorde man en tsunamivarning, och detta gjorde att människor greps av panik i det drabbade området. Samtidigt som marken skakade försökte människor fly bort från sina hem och söka skydd. Senare drog man tillbaka tsunamivarningen när man säkrat att skalvet inte hade skapat en tsunami. Under skalven var det även många byggnader som rasade och det var främst längs Sulawesis norra kust.

Anledningen till varför man kunde slå larm och utfärda tsunamivarningen så fort var för att man bara för snart två veckor sedan installerade och satte i bruk ett nytt system som skulle upptäcka tsunamis och snabbare slå larm. Systemet är väldigt avancerat och kostade cirka en miljard svenska kronor. Varningssystemet ska kunna upptäcka jordbävningar ute i havet och inom loppet av fem minuter ska det kunna förespå om det är så kraftigt att en tsunami kan bildas. Man ska även kunna förutsäga ankomsttiden för vågorna och även höjden.

Skälet till att Indonesien satsade så mycket pengar på just ett högteknologiskt tsunamivarningssystem, är för att de drabbades väldigt hårt av tsunamin 2004 som drabbade stora delar av sydostasiatiska kusten. Det landet som drabbades värst var just Indonesien och där efter Sri Lanka, Thailand och Indien. Just i Indonesien var det Ache som drabbades värst och det är en region som ligger på ön Sumatras norra del. Under tsunamin 2004 så omkom över 230 000 människor i Indonesien och i bara Ache hela 170 000 omkomna och 400 000 hemlösa (siffror väldigt varierade beroende på vilka artiklar man läser, men dessa siffror ska vara korrekta).

Här kan man se var i Indonesien Ache är beläget.

Tsunamin 2004 har verkligen påverkat befolkningen i Indonesien både genom att det var många som dog och tvingades fly men även befolkningen som inte drabbades direkt av den. Idag har många människor mycket större respekt för naturkatastrofer, främst de som lever i de drabbade områdena men även människor runt om i världen. Jag tror personligen att de människor som bor i Indonesien är mycket glada över att man har satsat pengar på ett säkerhetssystem av den här typen. För även om det inte gör så att det inte kan hända igen, så varnar det i alla fall för det och det tror jag ger en lite trygghetskänsla hos befolkningen.

//Emma

Fredag

Ja som Malin skrev tidigare i veckan så är det jag Emma som skriver lite i bloggen denna veckan. Jag vet att veckan lider mot sitt slut men innan söndag så ska ni få läsa lite om Indonesien och lite nyhetsrapportering där ifrån.

//Emma

SNart så!

SNart så kommer våran första blogg, den kommer att vara skriven va Emma
Ida och Malin jobbar flitigt till nästa gång;)

Indonesien here we come !

Tjing tjing alla indonesien glada människor, vi är tre tjejer som nu tillsammans har skapat en blogg. Vi går på samhällsprogramet med olika inriktningar och denna blogg har vi startat för att vi gör ett skolarbete inom geografi. I bloggen kommer du som läsare kunna följa vårt arbete som är fokuserat på befolkningen i Indonesien, (och med befolkning menar vi allt som på något sätt kan beröra befolkningen). Vi hoppas att vår blogg kommer bli intressant och att du som läsare lär dig något nyss om det asiatiska landet Indonesien.

Emma, Ida & Malin